Jag tänkte jag skulle ge mig på att summera säsongen 2017 i korthet såhär när året lider mot sitt slut!
Tävlingmässigt så började vi året med att åka på en Clear round 42 km i Pålsboda där gästande Sofia rattade runt Donna medan jag tog Mano runt på sin första godkända!
Av en slump så var det en ryttare som sökte häst till en CR40 i April och jag erbjöd henne en exceptionell utmaning som hon antog och lotsade runt Mano på Sämsholm. Han gick godkänt även fast det fanns mycket kvar att önska, stressen hos honom var stor och han kunde knappt bete sig.
Sedan var det min tur att rida Donna på A9 i April, T50 som vi drog runt på 13.2 km/h och hamnade första utanför placering.
Juni var som vanligt tävlingfri då vi genomför hjärtebarnsritten, ett välgörenhetsprojekt där vi rider ca 30 mil till olika destinationer under ca 10 dagar. Som vanligt är de båda hästarna fullkomligt fantastiska och begav sig okomplicerat 315 km från Hidingsta till Morokulien (norska gränsen).
I juli var det sedan dags för Donnas första 80-km tävling. Laxåritten 1/7, strålande sol. Vi genomför tävlingen tillsammans med en kamrat och Donna tuffar på som en klocka hela dagen och landar på 12 km/h vilket är ett fantastiskt bra resultat för första 80km i en sådan värme. Det visar bara vilken fantastisk häst hon är!
Donna & jag på Laxåritten efter första 80-km tävlingen
I augusti åkte vi till Rimboritten och startade T50, där målet var att testa rida lite fortare. Det gjorde vi, första slingan på 13,7km/h och andra slingan på 17,4 km/h vilket gav oss en genomsnittshastighet på 15 km/h. Första utanför placering med 38 sekunder och missade därmed ATG-priset med samma sekundantal, men vi uppnådde målen med tävlingen.
Senare i augusti åkte jag även med Mano och startade T50 på billingeritten. Målet med tävlingen var först och främst att kunna förbesikta (puls på 36!) rida fram utan krångel och ta oss över startlinjen. När det var uppnått så satte jag målsättningen att vi skulle ta oss runt första slingan till grind, resten var bara bonus! Han går hela tävlingen utan större konflikter, lite stökig i grind men kunde koppla av så pass att han sov i vilan! Efter den överraskningen fick Mano avsluta sin säsong, på topp liksom!
Mano på Billingeritten
Sista tävlingen för säsongen bar det av till Rönningeritten, andra 80-km tävlingen skulle genomföras med Donna. Stark som en oxe matade hon kilometer efter kilometer, mil efter mil, tog sig över svårigheter med lätthet. Efter 6 mil hände det som inte får hända!! Vi travar flertalet hästar friskt på bredd på ett gärde och jag hinner precis se hålet innan jag slår i marken, vi går omkull.. Snabba vändningar, det tar bara några min innan kompisens team är på plats och även tävlingsledare och veterinär. Hästen kontrolleras och bedöms vara okej för att fortsätta. Tävlingen är viktig så jag sitter upp. Tappert genomför vi slutligen tävlingen på 11,3km/h.
Jag och Donna går in och vinner klubbmästerskapet i oktober.
En helt fantastisk tävlingssäsong även fast tävlingarna var glesa iår.
Målen med säsongen var att kvala Donna till Lag-SM 2018 genom att genomföra två 80-km. Mano skulle ut på en CR (men kom ut på två CR samt en T50). Båda hästarna bevisar att de har fina kvalitéer, Donna sätter båda kvalen till lag-SM 2018 och Mano överraskar med att visa utveckling på tävlingsbanan.
Det är fantastiskt att arbeta med mål när de går att uppnå!
Här måste jag tillägna några ord till alla fantastiska människor jag har omkring mig som är betydelsefulla pusselbitar vi skulle ha svårt att klara oss utan
Tack alla för 2017, nu blickar vi mot 2018 och nya äventyr och mål.
Kommentera